SCAs hållbarhetsredovisning 2011 följer Global Reporting Initiatives riktlinjer (version G3). Rapporteringen sker enligt GRI:s nivå A+ och detta har verifierats av PwC. Tabellen omfattar samtliga kärnindikatorer samt de tilläggsindikatorer som är applicerbara på SCAs verksamhet.
Hållbarhetsredovisning 2011 = SR
Årsredovisning 2011= AR
| PROFIL |
|
| 1. Strategi och analys |
|
| 1.1 Kommentar från VD |
SR 2-3 |
| 1.2 Beskrivning av påverkan, risker och möjligheter |
AR 58-63 |
|
|
|
| 2. Organisationen |
|
| 2.1 Organisationens namn |
AR 113 |
| 2.2 Huvudsakliga varumärken, produkter och tjänster |
AR 18-19, 21, 29, 37, 43 |
| 2.3 Organisationsstruktur |
SR 56-57, AR 12 |
| 2.4 Huvudkontorets lokalisering |
SR baksida |
| 2.5 Länder där organisationen är verksam |
AR 87 |
| 2.6 Ägarstruktur och bolagsform |
AR 4-5 |
| 2.7 Marknader |
AR 21, 29, 38, 43 |
| 2.8 Bolagets storlek |
SR insida omslag + AR insida omslag |
| 2.9 Större förändringar under redovisningsperioden |
AR 13 |
| 2.10 Erhållna utmärkelser under räkenskapsåret |
SR 1 |
|
|
|
| 3. Redovisningsparametrar |
|
| Redovisningsprofil |
|
| 3.1 Redovisningsperiod |
SR 67 + AR 76 |
| 3.2 Senaste redovisningen |
SR 67 |
| 3.3 Redovisningscykel |
SR 67 |
| 3.4 Kontaktperson för rapporten |
SR baksida |
|
|
|
| Redovisningens omfattning och avgränsningar |
|
| 3.5 Process för att definiera redovisningens innehåll |
SR 15, 67 |
| 3.6 Redovisningens avgränsningar |
SR 67 |
| 3.7 Begränsningar av omfattningen eller avgränsningen |
SR 67 |
| 3.8 Redovisningsprinciper för samägda bolag, dotterbolag, osv. |
SR 67 |
| 3.9 Mätmetoder och beräkningsgrunder |
SR 58, 67 |
| 3.10 Förklaring till korrigeringar från tidigare rapporter |
SR 67 |
| 3.11 Väsentliga förändringar i omfattning, avgränsning, eller mätmetoder jämfört med tidigare års redovisningar |
SR 58, 67 |
|
|
|
| Granskning |
|
| 3.12 Tabell som visar var information för samtliga delar av GRI Standard Disclosure) går att hitta |
SR 70-71 |
| 3.13 Policy och praxis för extern granskning |
SR 68 |
|
|
|
| 4. Styrning, åtaganden och engagemang |
|
| Styrning |
|
| 4.1 Styrningsstruktur |
SR 56-57 |
| 4.2 Styrelseordförandens roll |
AR 48 |
| 4.3 Oberoende eller icke-verkställande styrelseledamöter |
AR 50 |
| 4.4 Aktieägarnas och medarbetarnsa möjligheter att lämna förslag etc till styrelsen |
AR 48 |
| 4.5 Ersättning till ledande befattningshavare |
AR 88 (not 6) + Mer info |
| 4.6 Undvikande av intressekonflikter i styrelsen |
Mer info |
| 4.7 Process för krav på styrelseledamöternas kvalifikationer |
Mer info |
| 4.8 Mission, värderingar, uppförandekod mm |
SR 42 |
| 4.9 Styrelsens övervakning av hållbarhetsarbetet |
SR 57 + Mer info |
| 4.10 Utvärdering av styrelsearbetet |
AR 51 + Mer info |
|
|
|
| Engagemang i externa projekt |
|
| 4.11 Försiktighetsprincipens tillämpning |
Mer info |
| 4.12 Externa stadgor, principer och initiativ |
Mer info |
| 4.13 Medlemskap i organisationer |
SR 14 |
|
|
|
| Intressentengagemang |
|
| 4.14 Intressentgrupper |
SR 11-15 |
| 4.15 Identifiering och urval av intressenter |
SR 11-15 |
| 4.16 Metoder för samarbete med intressenter |
SR 11-15 |
| 4.17 Viktiga frågor som framkommit i dialog med intressenter |
SR 11-15 |
|
|
|
| 5. Ekonomiska indikatorer |
|
| Upplysningar om hållbarhetsstyrning |
AR 9, 48, SR 7 |
| Ekonomiska resultat |
|
| EC1 Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde |
SR insida+SR22 |
| EC2 Finansiell påverkan, samt risker och möjligheter, hänförliga till klimatförändringen |
SR 8, 25, 30 |
| EC3 Omfattning av organisationens förmånsbestämda åtaganden |
SR 22 + AR 103 (not 26) |
| EC4 Väsentligt finansiellt stöd från det allmänna |
AR 80 |
|
|
|
| Marknadsnärvaro |
|
| EC5 Ingångslöner i förhållande till minimilöner på viktiga verksamhetsorter |
SR 22 + Mer info |
| EC6 Policy och praxis, samt andelen utgifter som går till lokala leverantörer |
SR 22 |
| EC7 Rutiner för lokalanställning av personal och ledande befattningshavare |
SR 50 + Mer info |
|
|
|
| Indirekt ekonomisk påverkan |
|
| EC8 Investeringar i infrastruktur och tjänster för allmänhetens nytta |
SR 53-54 + Mer info |
| EC9 Beskrivning av betydande indirekta ekonomiska effekter, inklusive effekternas omfattning |
SR 22, 53-54 |
|
|
|
| 6. Miljöindikatorer |
|
| Upplysningar om hållbarhetsstyrning |
SR 7 56-57r info |
| Material |
|
| EN1 Materialanvändning i vikt eller volym |
SR 32, 59-60 |
| EN2 Återvunnet material i procent av materialanvändning |
SR 33,59-60 |
|
|
|
| Energi |
|
| EN3 Direkt energianvändning per primär energikälla |
SR 29,58 60 |
| EN4 Indirekt energianvändning per primär energikälla |
SR 29 58 60 |
| EN5 Energibesparingar genom sparande och effektivitetsförbättringar |
SR 29-30 |
|
|
|
| Vatten |
|
| EN8 Total vattenanvändning per källa |
SR 36, 58 |
|
|
|
| Biologisk mångfald |
|
| EN11 Läge och storlek av nyttjad mark, i eller intill skyddade områden eller områden med högt biologiskt mångfaldsvärde |
SR 35 + Mer info |
| EN12 Factors Väsentlig påverkan på den biologiska mångfalden i skyddade områden, eller områden med hög biodiversitet |
Mer info |
|
|
|
| Utsläpp till luft och vatten samt avfall |
|
| EN16 Totala direkta eller indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt |
SR 59-60 |
| EN17 Andra relevanta indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt |
SR 58 |
| EN18 Initiativ för att minska utsläpp av växthusgaser, samt resultat |
SR 10, 28-31 |
| EN19 Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen, i vikt |
Mer info |
| EN20 NO, SO samt andra väsentliga luftföroreningar, i vikt per typ |
SR 58-60 |
| EN21 Totalt utsläpp till vatten, i kvalitet och recipient |
SR 59-60 |
| EN22 Total avfallsvikt, per typ och hanteringsmetod |
SR 59-60 |
| EN23 Totalt antal samt volym av väsentligt spill |
Mer info |
|
|
|
| Produkter och tjänster |
|
| EN26 Åtgärder för att minska miljöpåverkan från produkter och tjänster, samt resultat |
SR 28-39 |
| EN27 Procent av sålda produkter och deras förpackningar som återinsamlas, per kategori |
SR 59 + Mer info |
|
|
|
| Efterlevnad |
|
| EN28 Summan av betydande böter, och antalet icke-monetära sanktioner pga brott mot miljölagstiftning och bestämmelser |
Mer info |
|
|
|
| Transport |
|
| EN29 Väsentlig miljöpåverkan genom transport av produkter, varor och material som används i verksamheten, inklusive transport av arbetskraft |
SR 58-59 |
|
|
|
| 7. Sociala indikatorer |
|
| Upplysningar om hållbarhetsstyrning |
SR 7, 56-57 + Mer info |
| Anställningsförhållanden och arbetsvillkor |
|
| Anställning |
|
| LA1 Total personalstyrka, uppdelad på anställningsform och region |
SR insida omslag, 49 + AR 87 |
| LA2 Totalt antal anställda och personalomsättning, per åldersgrupp, kön och region |
SR 49, 66 |
|
|
|
| Relationer mellan anställda och ledning |
|
| LA3 Förmåner till heltidsanställd personal |
Mer info |
|
| LA4 Procent av personalstyrkan som omfattas av kollektivavtal |
SR 52 |
| LA5 Minsta varseltid angående förändringar i verksamheten och huruvida detta är specificerat i kollektivavtal |
SR 50 |
|
|
|
| Arbetsmiljö (Hälsa och Säkerhet) |
|
| LA6 Andel av personalen representerad i arbetsmiljö- och säkerhetskommittéer |
SR 46 |
|
| LA7 Omfattningen av skador, arbetsrelaterade sjukdomar, förlorade arbetsdagar, frånvaro samt totala antalet arbetsrelaterade dödsolyckor per region |
SR 46, 66 |
| LA8 Utbildning, träning, rådgivning, förebyggande åtgärder och riskhanteringsprogram för att bistå de anställda och deras familjer eller samhällsmedlemmar beträffande allvarliga sjukdomar |
SR 46-48 + Mer info |
| LA9 Arbetsmiljöområden (hälsa och säkerhet) som täcks i formella överenskommelser med fackföreningarna |
SR 52 |
|
|
|
| Träning och utbildning |
|
| LA10 Genomsnittligt antal tränings- och utbildningstimmar per anställd och år, fördelat på personalkategorier |
SR 50 |
| LA11 Program för vidreutbildning och livslångt lärande |
Mer info |
|
| LA12 Andel anställda som får regelbunden utvärdering av sin prestation |
SR 49 |
|
|
|
|
| Mångfald och jämställdhet |
|
| LA13 Sammansättning av styrelse och ledning nedbruten på kön |
SR insida omslag+ SR 48, AR 54-57, 87 (not 5) |
| LA14 Löneskillnad i procent mellan män och kvinnor per anställningskategori |
Mer info |
|
|
|
| Mänskliga rättigheter |
|
| Investerings- och upphandlingsrutiner |
|
| HR1 Andel och antal investeringsbeslut som inkluderar krav gällande mänskliga rättigheter eller som har granskats utifrån mänskliga rättigheter |
SR 52 + Mer info |
| HR2 Andel av betydande leverantörer som granskats för efterlevnad av mänskliga rättigheter, samt åtgärder |
SR 45 |
| HR3 Personalutbildningstimmar för policyer och rutiner för mänskliga rättigheter, samt andelen av de anställda som genomgått sådan utbildning |
SR 43 |
|
|
|
| Icke-diskriminering |
|
| HR4 Antal fall av diskriminering, samt vidtagna åtgärder |
SR 44 |
|
|
|
| Föreningsfrihet och rätt till kollektivavtal |
|
| HR5 Verksamheter där föreningsfriheten och rätten till kollektivavtal kan vara hotade och åtgärder som vidtagits |
Mer info |
|
|
|
| Barnarbete |
|
| HR6 Verksamheter där det finns risk för fall av barnarbete och åtgärder som vidtagits |
Mer info |
|
|
|
| Tvångsarbete |
|
| HR7 Verksamheter där det finns risk för tvångsarbete och obligatoriskt arbete, och åtgärder som vidtagits |
Mer info |
|
|
|
| Ursprungsbefolkningars rättigheter |
|
|
| HR9 Antal kränkningar mot ursprungsbefolkningars rättigheter |
SR 14 + Mer info |
|
|
|
|
| Samhälle |
|
| Lokala samhällen |
|
| SO1 Utformning och omfattning av de rutiner som utvärderar verksamhetens påverkan på samhällen, inklusive inträde, verksamhet och utträde |
SR 42 + Mer info |
|
|
|
| Korruption |
|
| SO2 Andel och antal affärsenheter som analyserats avseende risk för korruption |
SR 42 |
| SO3 Andel anställda som utbildats i organisationens policyer och rutiner mot korruption |
SR 43 |
| SO4 Åtgärder som vidtagits på grund av korruptionsincidenter |
SR 44 |
|
|
|
| Politik |
|
| SO5 Politiska ställningstaganden och delaktighet i politiska beslutsprocesser och lobbying |
SR 14 + Mer info |
| SO6 Värde av finansiella bidrag till politiska partier etc. |
Mer info |
|
|
|
|
| Konkurrenshämmande aktiviteter |
|
|
| SO7 Antal juridiska åtgärder mot organisationen för konkurrenshämmande åtgärder |
Mer info |
|
|
|
|
| Uppfyllande av lagar och förordningar |
|
| SO8 Betydande böter och sanktioner för brott mot gällande lagar och bestämmelser |
Mer info |
|
|
|
| Produktansvar |
|
| Kundernas hälsa och säkerhet |
|
| PR1 Faser i livscykeln då produkters och tjänsters påverkan på hälsa och säkerhet utvärderas i förbättringssyfte, och andelen produktkategorier som utvärderats |
SR 39 + Mer info |
|
|
|
| Märkning av produkter och tjänster |
|
| PR3 Produkt- och tjänsteinformation som krävs enligt rutinerna, samt andel av produkter och tjänster som berörs |
Mer info |
|
|
|
| Marknadskommunikation |
|
| PR6 Program för efterlevnad av lagar, standarder och frivilliga koder för marknadskommunikation, inklusive marknadsföring, PR och sponsring |
Mer info |
|
|
|
| Efterlevnad |
|
| PR9 Betydande böter för brott mot gällande lagar och regler gällande tillhandahållandet och användningen av produkter och tjänster |
Mer info |
SCAs program för rörlig ersättning omfattar befattningshavare på såväl koncern- som affärsgruppsnivå och innehåller både en resultatrelaterad och en aktierelaterad komponent (se sid 88-89, not 6 i ÅR). Den rörliga ersättningen baseras inte direkt på sociala eller miljömässiga resultat, däremot indirekt genom att miljömålen är inskrivna i samtliga affärsgruppers strategiplaner.
En styrelseledamot får enligt ABL inte handlägga eller delta i beslut i en fråga i vilken han eller hon är jävig. Styrelseledamoten har själv enligt styrelsens arbetsordning en skyldighet att upplysa ordföranden om att han eller hon har ett sådant intresse i ett ärende att ledamoten är jävig. Om intressekonflikten är känd har styrelsens sekreterare en skyldighet enligt styrelsens arbetsordning att göra ordföranden uppmärksam på förhållandet.
Vilka kvalifikationer en styrelseledamot bör ha bestäms i grunden av bolagets valberedning och aktieägare på bolagsstämman. Bolaget har rutiner för att ge valberedningen erforderlig information om koncernens verksamhet och inriktning i olika avseenden, i syfte att ge valberedningen möjlighet att på bästa sätt fastställa vilka kvalifikationer och vilken kunskap som styrelseledamöterna i bolaget bör ha. När bolagsstämman väl har valt styrelseledamöter har styrelsens ordförande enligt bolagets arbetsordning en skyldighet att tillse att ny styrelseledamot får en inom olika områden lämplig introduktionsutbildning. Ordföranden har vidare en skyldighet att tillse att styrelsen som helhet kontinuerligt uppdaterar och fördjupar sina kunskaper om koncernen. Detta sker löpande bl a genom olika föredragningar inför styrelsen samt att styrelsen besöker olika delar av verksamheten.
Hanteringen av miljömässiga och sociala frågor ligger generellt inom den verkställande direktörens ansvarsområde. Hållbarhetsredovisningen avges också av VD. Styrelseledamöterna får också del av hållbarhetsredovisningen utan att denna formellt behandlas av styrelse. Frågor inom dessa båda områden kommer regelmässigt upp och behandlas löpande inom ramen för de affärsmässiga besluten. Bland annat får styrelsen regelbundet föredragningar rörande frågor som efterlevnad av Uppförandekoden och andra riktlinjer. Beträffande ekonomiska frågor finns ett väl utvecklat system för styrelsens kontroll (se bolagsstyrningsrapporten).
Styrelsen har en årlig systematisk och strukturerad process för att utvärdera sitt arbete. Miljömässiga och sociala faktorer vägs löpande in i de affärsmässiga besluten.
Grundläggande försiktighetskrav återfinns i miljöbalken 2 kap 3§ 2 st samt exempelvis 2 kapitlet 9§, stoppregeln, lagar som SCA-koncernen självklart följer. I SCAs hållbarhetspolicy står bland annat: ”SCA främjar användningen av lämpliga och erkända miljöledningssystem inom hela sin organisation. SCA reviderar kontinuerligt sina målsättningar i syfte att minska företagets globala miljöpåverkan.”
Detta sker till exempel i samband med implementeringen av koncernens miljömål om minskade koldioxidutsläpp, minskad vattenanvändning och ansvarsfull anskaffning av skogsråvara. Det sker även vid produktutveckling där företaget använder sig av livscykelanalyser för att minimera miljöpåverkan. Där undersöks till exempel om det går att använda mer effektiva material avseende funktion och miljö. Kan SCA minska energianvändningen i produktionsprocessen eller byta till en bättre energikälla? Exempelvis så har möjligheten att tillverka tunnare hygienprodukter genom att använda nya material med bättre absorptionsförmåga lett till betydande förbättringar avseende miljöpåverkan.
4.12 Externa stadgor, principer och initiativ
SCAs Uppförandekod baseras på följande bindande internationella överenskommelser och konventioner:
- ILO:s riktlinjer för grundläggande principer och rättigheter i arbetet (kärnkonventioner)
- FN:s deklaration om mänskliga rättigheter
- OECD:s riktlinjer för multinationella företag
Samt de tio principerna i Förenta Nationernas Global Compact (frivilligt)
SCA betalar inte i någon större utsträckning lokal minimilön till anställda i något land. Huvuddelen av de anställda betalas lön i enlighet med det lokala branschgenomsnittet. SCA har även en policy som säger att företaget som ett minimum ska följa lagstiftningen i samtliga länder. Det är ledningens ansvar att se till att SCA följer alla lokala/statliga/provinsiella/samhälleliga regler. Lönerna revideras årligen genom en farfarsprocess som säkrar att minst miniminivåer uppnås. I några länder kan de anställda även ringa en arbetstagartelefonlinje om de anser sig vara betalda mindre än lokal minimilön.
Det finns ingen policy som slår fast att SCA i första hand ska anställa personal lokalt, däremot faller det sig naturligt att en stor del av arbetskraften rekryteras lokalt. SCA har som princip att huvuddelen av expansionen utanför Europa sker genom samägda bolag, detta för att kunna tillgodogöra sig den lokalkännedom bolagen besitter. De lokala företagsledningarna behålls i största möjliga utsträckning.
I SCAs mångfaldsundersökning 2011 framgår att av koncernens 1 000 högsta chefer arbetar 19 procent utanför de länder de är födda i. Koncernen har totalt 89 personer anställda med utlandskontrakt (expatriates).
SCA bidrar till infrastruktur främst i samband med byggande av nya anläggningar på platser där infrastrukturen inte är tillfredsställande. I Tula-regionen i Ryssland har SCA byggt ett hyreshus med 20 lägenheter till anställda och deras familjer som flyttat till regionen för att arbeta i den nyligen uppförda mjukpappersanläggningen. I Slovakien har SCA byggt ett tullkontor och donerat pengar till samhället för infrastrukturinvesteringar.
Upplysningar om hållbarhetsstyrning: Information om mål och styrning finns i Hållbarhetsredovisning 2011. Koncernens hållbarhetspolicy återfinns på http://www.sca.com/sv/Hallbarhet/Hallbarhetspolicy/ Miljöarbetet styrs även av olika interna”position papers” på aktuella områden, exempelvis avfall och LCA.
SCA äger 2,6 miljoner hektar varav 2,0 miljoner hektar är föremål för skogsbruk. Resterande är lågproduktiv skog, t ex myr, bergsbranter mm som inte brukas.
Hela SCAs skogsinnehav har varit föremål för ekologisk landskapsplanering. Ett landskap är ett område på mellan 5 000 och 50 000 hektar, beroende på lokala förhållanden. Denna process inleds med en inventering där områden med höga naturvärden identifieras. Därtill görs en s k bristanalys, dvs en analys av fördelningen av livsmiljöer i landskapet idag jämfört med i motsvarande naturskogslandskap. Det kan handla om tillgången på bränd mark eller på äldre lövskog.
I den ekologiska landskapsplanen väljs områden ut som ska undantas från skogsbruk liksom områden som ska skötas med alternativa metoder, dvs antingen metoder som skall bevara existerande naturkvaliteter eller metoder som skall återskapa livsmiljöer som det är brist på i landskapet. Hela process syftar till att ge en variation av livsmiljöer som kan utgöra en bas för bevarad biologisk mångfald i landskapet.
För hela SCA skogsinnehav så undantas ca 5 % av de två miljonerna hektar brukad mark helt från skogsbruk och 3 % brukas med alternativa metoder. I inget landskap undantas mindre än 2,5 % av marken från skogsbruk.
Den skogsmark som brukas för virkesproduktion blir föremål för omsorgsfull planering före avverkning. I denna planering undantas mindre områden med höga naturvärden, t ex kantzoner mot bäck och myr, avvikande trädgrupper mm. Med denna plan som underlag genomförs sedan avverkning, där avverkninglagen har utbildning och instruktioner att spara enstaka naturvärdesträd och annan naturhänsyn i den lilla skalan. Totalt sparas ca 5 % av skogen i denna s k detaljhänsyn fördelade på:
Trädgrupper 4 %,
enstaka träd 12 %,
kantzon sjö 9 %,
kantzon bäck 11 %,
kantzon myr 17 %,
surdråg 12 %,
sumpskog 14 %,
häll- och blockmark 12 %,
lövrik skog 2 %,
bergsbranter 6 %,
och övrigt 1 %.
Enligt EU-parlamentets bestämmelse 2037/2000 och Europarådets direktiv 1994/60 (Montreal-protokollet) så är produktion och försäljning av ozonnedbrytande ämnen förbjuden eller starkt begränsad. Därav följer att sådana substanser normalt inte förekommer i SCAs produkter eller tillverkningsprocesser.
Vid omfattande spill som kan leda till åtal har SCA för avsikt att redovisa sådana i sin Hållbarhetsredovisning. För närvarande har företaget ingen kännedom om sådana. Mindre incidenter hanteras lokalt och redovisas inte.
Förpackningar och tryckpapper har en återvinningsgrad på 70-90 procent. Den höga återvinningsgraden är bland annat ett resultat av många länders insamlingssystem av uttjänta pappers- och förpackningsprodukter. Mjukpapper innehåller närapå 100 procent förnybara fibrer och blöjor, mensskydd och inkontinensskydd 30-75 procent förnybara material. SCA använder cirka 60 procent färskfiber och 40 procent returfiber i sina mjukpappersprodukter.
Personliga hygienprodukter (inkontinensprodukter, mensskydd och blöjor) är inte avsedda att återvinnas. Produkterna är anpassade till alla befintliga avfallssystem. När de förbränns skapas energi, vilket gör att de kommer till användning av alla stadier av sin livscykel. Den förnybara andelen i SCAs produkter är biologiskt nedbrytbar. Inga SCA-produkter åstadkommer någon skada vid deponi.
I de fall betydande böter förekommer så redovisas de i årsredovisningen. Mindre bötessummor hanteras lokalt.
Det övergripande dokumentet för styrning av koncernens sociala ansvar är Uppförandekoden som i sig själv är ett policydokument. Information om mål och styrning finns i Hållbarhetsredovisning 2011. Koncernens hållbarhetspolicy återfinns på http://www.sca.com/sv/Hallbarhet/Hallbarhetspolicy/ Andra relevanta dokument är koncernens policy för Hälsa och Säkerhet och Global Framework Agreement.
Vad gäller styrning av produktansvar så ser förutsättningarna olika ut beroende på land och produkt. Det finns ingen generell policy på området utan ansvaret är decentraliserat till respektive affärsgrupp.
SCA erbjuder sina anställda ett antal personalförmåner, exempelvis försäkring vid invaliditet, sjukdom och dödsfall, föräldraledighet och pensionsplaner. I snitt erbjuds mer än 75 procent av de heltidsanställda och cirka 50 procent av deltidsanställda och visstidsanställda en eller flera av dessa förmåner. I vissa länder är sådana förmåner reglerade i lagstiftning men även där det inte är fallet erbjuder SCA ofta förmåner på frivillig basis. Handikappersättning och sjukförsäkring erbjuds till exempel i mer än 80 procent av de länder där SCA har verksamhet.
De flesta affärsgrupper har stödprogram för arbetsrelaterade sjukdomar och i många fall täcker dessa även icke arbetsrelaterade sjukdomar som HIV/Aids. I allmänhet erbjuder SCA rådgivning och/eller utbildningsprogram till de anställda och ofta även de anställdas familjer.
SCA engagerar sig aktivt i de anställdas utveckling och försäkrar sig om att de är väl förberedda inför alla aspekter av yrkesrollen. SCA har ett antal introduktionsprogram med stöd av koncernmaterial och erbjuder en kombination av både intern och extern utbildning i kompetensutveckling, till exempel lärlingsplatser, varumärkes- och marknadsföringsutbildningar och utveckling av försäljningskunskap. SCA investerar även i att utveckla framtida ledare genom chefsutbildning, Action learning Programmes och Ledarskapsakademin. SCA stödjer aktivt mentorskap och coachning och det finns ett stort antal möjligheter till utveckling inom dessa områden för de anställda.
SCA hjäper även till att förbereda anställda inför pensionering och avslutande av anställningar genom program för förtida pensionering och andra stödåtgärder.
Det är inte praktiskt möjligt att jämföra löner mellan män och kvinnor i hela koncernen. Däremot planerar SCA att i anslutning till sin årliga mångfaldsundersökning av koncernens högsta chefer även jämföra dessa kvinnor och mäns löner.
SCA undersöker rutinmässigt två områden i due diligence-processer som är relevanta för att upprätthålla SCAs CSR-standard och överensstämmelse med SCAs kärnvärden vid betydande investeringar. Dels så gör SCA ett legalt due diligence där ett steg är att utvärdera hur målföretaget följer lokala och internationella lagar, inklusive relevanta lagar avseende anställning och mänskliga rättigheter. På så sätt kan SCA upptäcka potentiella allvarliga frågeställningar som skulle kunna hindra SCA från att bedriva affärer med målföretaget.
Dels gör SCA vid större förvärv ett Human Resources due diligence där faktorer som kultur och HR-etik ses över. På så sätt kan SCA undersöka hur företaget efterlever sina policyer i praktiken och förstå hur de implementeras och hur tillförlitliga de är. Även om bedömningen ibland blir subjektiv så är det ett sätt att få en uppfattning om företagets värderingar, hur de passar med SCAs värderingar och få en bild av företagets agerande.
I SCAs utvärderingar av mänskliga rättigheter undersöks om det finns risk för begränsningar av de anställdas föreningsfrihet eller rätt att sluta kollektivavtal. Inga bevis för något sådant har förekommit.
Frågan tas även upp och diskuteras ingående vid de möten SCA har med representanter för ICEM/Pappers och SCA EWC (European Works Council) vartannat år. Mötena genomförs för att kontrollera att SCA följer det globala ramavtal som koncernen undertecknat med parterna. Hittills har det globala ramavtalet inte överträtts.
Ingen SCA-verksamhet anses befinna sig i riskzonen för barn- eller tvångsarbete. Samtliga SCA-enheter rapporterar årligen ålder på de yngsta anställda och hittills har inga sådana risker identifierats. SCAs utvärderingar av mänskliga rättigheter i länder där risken att inte följa SCAs Uppförandekoden bedömts som högre har inte uppdagat några risker för barnarbete, tvångsarbete eller kränkningar av ursprungsbefolkningars rättigheter.
Det existerar inga kränkningar av ursprungsbefolkningars rättigheter. SCA har den största respekt för alla samhällen och samarbetar med sina intressenter för att ha ett givande utbyte. I Sverige pågår en kontinuerlig dialog med samebyar.
SCA är medvetet om företagets påverkan på lokalsamhället men har ingen särskild koncernpolicy eller –program som behandlar inträde eller utträde av verksamheten. Eventuell betydande inverkan på lokalsamhället tas dock generellt sett i beaktan vid planering av nya anläggningar eller investeringar i befintliga anläggningar. En stor andel av SCAs anläggningar daterar långt tillbaka i tiden och är väl integrerade i lokalsamhället. Miljöpåverkan eller invånarnas hälsa och säkerhet tas på stort allvar och kontrolleras även av lokala myndigheter.
SCA är ett företag med en global närvaro som därigenom påverkas av diverse lagstiftning och regler över hela världen. SCAs Uppförandekod fastslår klart att företaget ska följa gällande lagstiftning och regler. Europa är SCAs huvudmarknad och EU-politik och lagstiftning är därför av stor vikt för koncernen. SCA har därför en anställd i Bryssel som bevakar utvecklingen inom EU. Viss information om SCAs public affairs ges i Hållbarhetsredovisning 2011 på sidan 14.
Även andra delar av SCAs verksamhet för en dialog med olika intressenter. Ett exempel är SCAs inkontinensmärke TENA som har ett stort nätverk av samtalspartners på nationell och internationell nivå. Det är exempelvis beslutsfattare, lagstiftare, inköpare liksom medicinska experter, patient- och vårdgivarorganisationer och handelsorganisationer. Utan alla dessa kontakter skulle Tena inte kunna göra affärer sjukvårdssektorn och är ett bra exempel på hur intressentdialog är ett naturligt inslag i SCAs verksamhet.
SCA bidrar inte ekonomiskt till politiska partier eller intstitutioner. Detta deklareras även i koncernens sponsringspolicy. Under 2011 rapporterades inga sådana bidrag.
Under 2011 rapporterades inga lagliga åtgärder mot konkurrenshämmande åtgärder i SCA-koncernen.
SCAs verksamhet är av den arten att den normalt sett inte genererar betydande böter eller sanktioner för brott mot gällande lagar eller bestämmelser. Om sådana skulle förekomma rapporteras dessa koncernens årsredovisning.
De SCA-produkter som kommer i nära kontakt med konsumenterna återfinns främst inom affärsgruppen Personal Care som tillverkar babyblöjor, mensskydd och inkontinensskydd. Det finns rutiner för hur Personal Care arbetar med produktsäkerhetsbedömning av ingående material i respektive produkt. De material som ingår i en produkt genomgår en bedömning av produktsäkerhetsspecialister innan de går vidare till tillverkning och därefter ut till kund och konsumenter. I produktsäkerhetsbedömningen ingår uppfyllnad av lagar och direktiv, toxikologiska tester och kemikalieanalyser för att säkerställa att materialen i en produkt är säkra för konsumenten.
Under 2010 utvecklades en global leverantörsstandard för hygienverksamheten, som bland annat innehåller kvalitet-, produktsäkerhet- och miljökrav. Vidare arbetar SCA Personal Care med livscykelanalyser sedan 90-talet där en produkts miljöpåverkan under hela produktens livscykel beräknas.
Inom förpackningsverksamheten kommer vissa förpackningar i kontakt med livsmedel. EU har en omfattande livsmedelslagstiftning med bestämmelser på området.
Alla inkontinensprodukter som säljs i Europa ska uppfylla CE-märkning enligt Medical Devices directive 93/42/EEC. Det finns rutiner och kvalitetsdokument inom affärsgruppen Personal Care som arbetar med inkontinensprodukter.
Det finns i övrigt inga legala krav på information som ska finnas på SCAs produkter, däremot så ställer kunder och konsumenter krav på till exempel miljöcertifieringar eller användning av förnybara material. Vissa av SCAs produkter är miljömärkta, exempelvis med nordamerikanska EcoLogo, nordiska Svanen, tyska Blaue Engel eller nyzeeländska Environmental Choice. För att ha rätt till dessa miljömärkningar måste produkterna klara noggrant specificerade krav. Cirka 40 procent av den fiber SCA använder i sina produkter utgörs av returfiber.
SCA är ett B2B-företag, det vill säga kunderna utgörs av företag. Vissa produkter är dock avsedda för konsumenter, främst inom hygienverksamheten. Grundregeln i SCAs Uppförandekod är att SCA ska följa de lagar och standarder som gäller i de länder där företaget verkar. Det finns dock inte generella program på området utan ansvaret är decentraliserat till affärsgrupperna. En koncernövergripande sponsringspolicy finns på plats.
SCAs produkter tillhör inte kategorier som normalt drabbas av böter av den typen som här avses.